Följ vår rundresa i
Australien med start i Perth.
2 november - 27 december
4/11
Har nu kommit till en för oss helt ny del av världen. Allt verkar
spännande men svårt att planera rutten eftersom landet är så stort med
långa avstånd. Bor nu på ett hostel ganska centralt i Perth för en kostnad av
52$Au. Dagarna ägnar vi mest åt planering av vår rundtur. Det gäller att fråga så mycket som möjligt samt att läsa allt tillgängligt
material för att få ut maximalt av våra två månader här.
5/11 Renée
och Janne åker till Fremantle söder om Perth och ett besök ute på ön
Rottnest Island för ett par dagar medan Ingrid och Leif drar iväg norrut från
Perth för att bland annat fiska. Rapport om deras resa kommer när vi åter
träffas i Perth runt den 17 nov.
Fremantle är en liten ort med cirka 25000 inv. men räknas idag som en förort
till Perth. Många pendlar till Perth med tåget som går varje kvart. Stan har
en mycket stor hamn och hela staden känns väldigt maritim. The Round House är
den äldsta byggnaden uppförd 1831 som bland annat använts till fängelse för
aboriginer innan man skickade ut dem till Rottnest Island.
6/11 Tar Rottnest
Express ut till ön och betalar 149$Au för färja + övernattning på Kingstown
Barracks som mellan 1936 - 1984 var en militär befästning för att skydda den
viktiga hamnen i Fremantle. Ön upptäcktes av en holländare 1696. Han döpte
ön till Rats Nest på grund av de djur han såg där som liknade råttor. I
verkligheten var det små pungdjur som numera kallas quokkas och lever fritt
överallt på ön. Vattnet runt ön är det klaraste vi hittills stött på och
sandstränderna är vita som nytvättade lakan. För första gången bor vi i
sovsal tillsammans med två tjejer från Japan och ett par från Italien.
11/11 I lördags den 8/11 fortsatte vi vår resa
söderut och stannade i Dunsborough på ett Hostel 100 m från beachen. Vi tog
bland annat en tur ut i Indiska Oceanen för att se på valar, vilket vi
verkligen fick då dessa stora djur simmade och dök endast 50 m från båten.
Känslan att se dessa enorma varelser går knappt att beskriva. Efter tre sköna
dagar med trevliga människor bland annat Nina från Gislaved lämnar vi denna
plats för vidare färd mot Margaret River.
12/11 Bussturen till
Margaret River går genom ett stort vindistrikt där vingårdarna ligger tätt
utmed floderna som rinner ner mot havet. Väl framme i den lilla byn blir vi
avsläppta vid Supermarket och kan inhandla varor för de kommande dagarna. Det
som visar sig svårt är att hitta en taxi för att komma de
12 km ut till havet där vi ska bo. Australiens landsbyggd har ej de kommunala
kommunikationerna som vi är vana vid. Turen är med oss och vi får lift med en
trevlig tjej som ska på samma håll som vi. Stannar två nätter i Margaret
River där det blåser friska vindar så surfarna njuter i fulla drag.
13/11 Hoppar på Easyriders buss 7.30 för vidare färd
söderut mot en liten by som anlades av en engelsk läkare med efternamnet
Denmark därav namnet på byn. Gör ett par stopp längs vägen bla. vid det
berömda Treetop Walk där man går på hängbroar bland trädtopparna på en
höjd upp till 40 m. Skogen är full av eukalyptusträd men inga koalor lever i
den här delen av landet. Efter 11 dagar har vi turen att äntligen få se fritt
hoppande kängurur men tyvärr hinner vi inte med att få upp kameran. Stöter
även på några Emu, en slingrande giftig orm och en flock papegojor som attackerar
våra lunchpaket. Efter 10 timmars färd tar vi in på Blue Wren Backpackers och
avslutar dagen med en pizza. Under våra dagar i Denmark blir vi för första
gången tvungna att besöka sjukhuset då Janne haft stora smärtor i hela
kroppen under fem dagar. Får diagnosen "Chickenpocks" dvs. samma
virus som vid Röda hund. Bankrutt i reskassan då hans piller kostar 300 AUD
att lösa ut. Tur att man har försäkring som täcker oförutsedda utgifter!
18/11 Har nu kommit tillbaka till Perth efter en fin
tur på 125 mil i de sydvästra delarna landet. De två sista dagarna
tillbringade vi i Albany en stad som anlades 3 år före Perth. Fartyget Briggen
Amity som byggdes i Kanada 1816 blev uppköpt av Australien och sänt till
Sidney 1824 för att upptäcka nya landområden. Den 25 december 1826 landsteg
de första bosättarna i Albany och man kan nu beskåda fartyget dock i nybyggd
version men en kopia av originalet. Promenerar under dagen längs Södra Oceanen
på en 6 km lång strandremsa. Vägen som kallas Ellen Cave Boardwalk började
att planeras på 30-talet för att få arbetslösa aboriginer in i arbetslivet
igen. Eftersom solen gassar och värmer gott fylls vägkanterna snabbt av svarta
ödlor som varierar i storlek. Det gäller att titta ner i backen hela tiden
eftersom här även är gott om giftormar. Stöter endast på en liten
guldfärgad ringlande sak, men vår kunskap om ormar är obefintlig så vet vi
inte om den är farlig. Utmed den fina väg som vi går finns även ofantligt
många träd och blommande växter som vi aldrig tidigare stött på. Bussresan
tillbaka till Perth startar med en tur längs kusten bla. till The Gap och
Natural Bridge som båda är fantastiska natur- formationer. Vid besöket får
vi stränga regler att hålla oss inom angivna säkerhetsavstånd eftersom
många dödsolyckor inträffat här när människor fallit i vattnet Det är
nämligen helt omöjligt att ta sig upp när Södra Oceanens vågor ligger på.
Provar också lite gott vin på en mysig vingård i Mt Baker. Därefter kör vi
de sista 30 milen tillbaka till platsen vi startade från. På onsdag kliver vi
på tåget Indian Pacific som tar oss de 271 mil till Adelaide. En resa på 2,5
dygn.
22/11 Är nu på
väg med tåg till Alice Springs alla fyra dit vi kommer på måndag. Medan vi
tuffar fram i tåget kan ni läsa Leifs berättelse om deras äventyr i västra
delen av landet.
Vi hörde talas att dom stora fiskarna skulle finnas på västkusten med början
runt Abrolhos Islands i Indiska Oceanen ca.60 sjömil utanför Geraldton. Detta
är en stor grupp öar och rev, där många fartyg har förlist. Mest känd är
Bativia 1629. Ett holländskt handelsfartyg med mycket värdefull last. Kaptenen
med några män seglade i dingen efter hjälp, medan sekonden som fick
befäl över dom strandsatta mördade över 100 människor för att överleva
själv. Vi mönstrade på en 53 fots fiskebåt med en 1200 hästars
Mercedesmotor tillsammans med 9 australiska sportfiskare och 200 ölburkar.
Kapten Nick drar i gång alla hästarna och vi gör 17 knop i 15 sekundmeters
motvind. Efter1 timme ligger flera fiskare på durken med huvet i varsin hink.
Konstiga ljud ekar från hinkarna, men vi klarar oss bra. På grund av vinden
var det mycket svårt at fiska, men vi fick ändå en hel del fisk säkert 20
olika sorter. Ingrid fick bl.a. en fin Snapper och jag fick Trouth som var
alldeles röd. Vi stekte den sedan på båtens spis och inviterade en
kille som hade köpt den svenska Najad 34an Aurora 3 av ett svenskt par i
Sidney. Dom fick bra betalt och tog flyget hem. Var finns dom nu? Vi
tillbringade 3 dygn på båten och tackar Kapten Nick för hans gästfrihet.
Australiensarna lastade av nästan alla ölen och åkte ut i bushen igen
med sina 4 hjuldrivna lastbilar. Dom hade ont i
magen. I Fremantle träffar vi två fantastiska människor. Pete och Chris som kör oss
ut på landet till hennes farm. Hon hade varit gift med en gruvingenjör. Ett
enastående landskap med stort hus, stora vidder, sjöar, boskap och dessa
kängurur runtomkring oss. Det var en stor upplevelse att sitta här i
solnedgången ock höra denna för oss annorlunda och strapatsfyllda
levnadshistoria. Vi fick frågan om vi inte ville stanna och hjälpa till här
några år. men vi tackar för oss och drar vidare. Vi bodde i Fremantle på ett
gammalt hotell med pub på bottenvåningen i en vecka. Denna Amerikas Cup Stad
har ett fantastiskt hamnområde och för folk som gillar hav och båtar är det
en upplevelse. En natt bodde vi på en avlagd militärförläggning ute på
Rottnest Island mini kängururnas ö och semesterort för folket här.
2/12 Detta har
hänt sedan sista uppdateringen den 22 nov.
Efter en övernattning i Alice Springs på Heavitree Gap där wallabies kommer
ner från bergen varje kväll för att bli matade börjar vår tur med tre
nätters camping och besök i bla. Kings Canyon och Uluru (Ayers Rock).
Första stoppet med bussen gör vi efter 1,5 timmes färd där vi får träffa
den "världsberömde sjungande och pianospelande dingon Dinky".
Första natten stannar vi i Kings Creek och slår upp tälten i en gassande
hetta. Uppstigning klockan 04.45 nästa morgon för att bestiga Kings Canyon och
bada i Edens Tropical Garden innan temperaturen kliver upp mot 35-40 grader.
Förflyttning efter lunch till Ayers Rock som blir vår lägerplats för två
nätter. Åter en tidig morgon för att se soluppgången över Kata Tjuta (The
Olgas) och vandra runt i aboriginernas fotspår. Efter en fyra timmars vandring
i kuperad terräng kör vi de 4,8 milen mot Uluru. Startar med Kulturcentret
där vi får lära oss lite om aboriginernas tro och leverne. Temperaturen är
nu upp mot 40 grader och vinden kraftig vilket gör Janne och en koreansk kille
oerhört besvikna. Man stänger nämligen uppgången till den enorma monoliten
vid 36 grader. När vi senare diskuterar varför aboriginerna ej vill att man
bestiger deras hela plats är vi alla överens om att det var bäst som skedde.
Innan vi återvänder till lägret njuter vi av en vacker soldnedgång och
lyssnar när vår guide spelar på sin didgeridoo.
Återvänder till Alice för att tidigt den 29:de starta vår tredagars busstur
som ska ta oss igenom de nästan obebodda områdena mot Cairns. Vår första
övernattning blir på Wirrilyerna Station som är på 56000 Ha och har 4000
får, 2700 kor som får 2000 kalvar per år. Fyra vuxna och två barn bor här
ute med 4 mil till närmsta bebyggelse. Barnen sköter sin skolgång via
comradio fram till 12 år ålder därefter internatskola 60 mil hemifrån. Även
på denna tur "purras" vi tidigt för att åka vidare mot en liten
stad vid namn Hughenden för en sista övernattning på Grand Bar. På vägen
besöker vi bla. Middelton Hilton Hotell och Carisbrook Station mitt ute i
bushen. Stannar till i staden Winton där Quantas startade sin verksamhet,
kunde också ta en titt in till Waltzing Matilda museet och få reda på hur
sången om Matilda blev till. Vi hade ingen aning om att hon var en swag
(sovsäck). Avslutar en intressant och upplevelse rik resa genom Outback med en
skön promenad i regnskogen och ett dopp i Nandroya Falls innan vi checkar in
på Bohemia Resort i Cairns.
3/12 Tidigt på
morgonen går vi upp och gör oss klara för att segla ut till Stora Barriärrevet! Efter två timmars färd
når vi Hastings rev på position 16.31,69 Syd 145.59,65 Ost som blir
dagens första dyk och snorklingsplats. Ingrid och Renée är de som har störst
tur under dagen då de får se var sin revhaj komma simmande längs revet. Reven
hade underbara formationer och färgskiftningar med många olika sorters fiskar
i alla de färger. En liten besvikelse var dock att vattnet inte var så
kristallklart som vi förväntat oss. Kan kanske bero på årstiden? Ett stort
problem i dessa vatten under denna tid av året är alla stingers dvs. en typ av
brännmanet som man bör akta sig för då den kan vara dödlig om man inte
omedelbart kommer under läkarvård. Stränderna där badning är tillåten har
nät hängande i vattnet som man får hålla sig inom. Problemet minskar ju
längre söderut vi kommer, har hört att när vi når Rockhampton ska maneterna
inte finnas längre.
4/12 Janne och
Renée lämnar Cairns för vidare färd mot Sydney med ett busspass inköpt hos
Premier 199 AU$. Första stoppet blir efter 33 mil på en liten ö utanför
Townsville som James Cook döpt till Magnetic Island eftersom han tyckte att
kompassen visade fel riktning. Stannar på ön i två dagar för att bara
slappa och vila ut efter alla tidigare buss och tågresor. Ingrid och Leif
väljer att stanna några extra dagar i Cairns för att sedan starta sin resa
söderut.
6/12 Lämnar
ölivet för vidare färd mot Airlie Beach. En bussresa på 31 mil.
När vi kliver på bussen kliver Ingrid och Leif av samma buss för att vara
två dagar på Magnetic Island. De tar bussen den 7:de ner till
samma plats som vi gjort och sedan tar vi alla fyra en segeltur med fartyget
Romance ut till ögruppen Whitsunday Islands med två övernattningar ombord.
11/12 I dag är det Jannes
födelsedag som firas ute på båten Romance med vilken vi besökt bla. den
underbara ön med världens vitaste sand där det nästan var som att vandra i
snö. Längs dessa vita stränder simmade både rockor och revhajar framför
våra ögon. Under dagarna till sjöss har vi också gjort underbara dyk och
snorklingar längs reven. När vi badade var vi tvungna att ha tunna dräkter
på oss för att inte bli brända av maneterna. Vi var 14 passagerare och 5
besättningsmän som servade oss med god mat och gav information om ögruppen
samt fin hjälp vid dyk och snorkling. Skepparen på båten ska bara göra 4
seglingar till med den. Sedan ger han sig ut på en ensamsegling jorden runt med
sin 45 fotare. Vi har seglat i James Cooks fotspår och det är lika imponerade
varje gång man tänker på hur de kunde ta sig fram bland alla dessa öar och
passager med den utrustning som fanns när han kom 1770. Nu lämnar vi
övärlden för ett par dagar och transporterar oss med buss ner till Rainbow
Beach där vi sedan ska ut och campa igen på världens största sandö.
17/12 Fraser
Island som vi haft lyckan att få upptäcka under tre dagar (14-16/12) är
världens största sandö belägen utmed södra kusten av Queensland. Den är
123 km lång och 1992 kom den upp på The World Heritage list. Väl incheckade
på Dingos Backpack Hostel började genomgången av hur den oguidade turen
skulle gå till ute på ön vilket Ingrid och Leif fått en dag tidigare
än oss. Vi blev indelade i grupper med 10 personer i varje 4-hjulsdriven Jeep
varefter vi lastade bilen med tält och mat och körde mot färjeläget.
Överfarten tog endast 15 min varefter terrängkörningen började i den fina
och mjuka sanden som inte var så lätt att forcera. Vår grupp hade dock turen
att få en erfaren bandvagnsförare från nordligaste Norge bakom ratten. Grupp
C som vi ingick i bestod av folk från Norge, England och Sverige. Nu gällde
det att komma ihåg alla säkerhetsrestriktioner som vi fått, bla att köra på
beachen under rätt tid med tanke på tidvattnet att hamna i saltvattnet innebar
en kostnad på 1000 Au$, att se upp för de vilda dingos som det fanns gott om
överallt på ön att glömma något ätbart utanför tälten och bilen var
bötesbelagt, att hålla fartbegränsningarna dvs. 80 km på stranden och 35 km
i skogsområdena. Körning på beachen var endast tillåtet på den östra
kusten eftersom det ansågs för farligt på västra sidan. Att bada var ej
heller att rekommendera pga. hajar. Härliga bad fanns ändå på Fraser där
det är gott om sötvatten sjöar med fina sandstränder. Första natten sov vi
i tält på en campingplats som var bevakad av en Rangers som patrullerade runt
med sin ficklampa för att hålla alla dingos borta. Natt nummer två hade vårt
mod ökat och rädslan för dingos minskat så vi stannade på beachen och sov
under stjärnklar himmel på bilens tak. Resan går vidare söderut i
eftermiddag.
20/12 Har varit
en natt i Surfers Paradice där surfandet startade här på ostkusten. Vågorna
gick höga och på stranden fick man endast bada mellan röd-gula flaggor, två
livräddare stod i vattnet och en satt i ett torn på stranden och bevakade
området. Tog oss vidare ner till "innestället" Byron Bay som mer och
mer tagit över surfingen från Surfers. Hittade ett mysigt hostel där
övervägande delen av gästerna var svenska ungdomar. Satt och pratade med en
tjej som visade sig komma från Ö-vik (Sidensjö) där Renée har hela sin
släkt. Fortsätter nu mot Sydney där Ingrid och Leif stannar över julen,
medan vi flyger till Melbourne för att träffa Maggan och Per för att
fira jul och Pers 60-årsdag. Därefter tar vi oss tillbaka till Sydney och
vidare över till Nya Zeeland.
21/12 Tar
nattbussen från Coffs Harbour ner till Sydney. Skulle inte göra mer
uppdateringar innan Sydney men blev erbjuden att koppla upp oss utan
kostnad. Det var ju bara att tacka och ta emot och ta en bild av ägaren på det
trevliga Baraccuda Hostel som vi bott på.
26/12 Buss och
flyg har tagit oss till Melbourne för att träffa Per och Maggan för att fira
Pers stora dag. Julafton tillbringar vi i svenska kyrkan med dans kring granen
och julgröt och skinksmörgås. Träffar också ett danskt par som rest runt i
landet med hyrd bil i några månader. En härlig dag med lite av svensk tradition.
Juldagen var lugn som den ska vara med endast bussutflykt utmed havet. Den 26
som var Pers stora dag startade med frukost på hostelet sedan en tur med bussen
runt i de centrala delarna av staden. Därefter hade vi picknick utmed floden
Yarra tillsammans med ett trevligt par som firade att de bott i landet i
50-år. Kvällen avslutade vi med en färd längs floden med barberque och goda
viner. Tyvärr fick vi inte se några pingviner på grund av alltför hög sjö
för att gå ut till deras koloni. Ett härligt gäng 70-åringar träffade vi
på båten och avslutade dagen med en god kopp kaffe tillsammans med dem på en
av de trevliga restaurangerna längs South Bank
27/12 Lämnar
Australien för att upptäcka nästa land som blir Nya Zeeland.
[bildgalleri] [fester] [husbilen] [jorden runt 2003-2004] [segling] [skidresor] [övriga resor]